Tidigare:

Nu kommer allting bli som det en gång va. När jag kom till England ensam och jag inte förstod någonting. Nu kommer jag ensam till Sverige och jag kommer inte förstå det nya språket...

Jag klev av flyget och hämtade mina väskor. Landvetter Airport. Göteborg. Göteborg, mitt nya hem.

Jag tittar mig omkring. Pappa sa att han skulle komma och hämta mig. Tur att det är skyltat på engalska också.

Snabbt hittar jag typ väntsalen heller vad man ska kalla det.

Men där står iallafall min ny familj. Pappa ser ut exakt som han gjorde för 13 år sen.

Jag kramar om honom hårt och skiter i att jag är 16 år. Det är så skönt att ha någon vuxen som man kan lite på i sin närhet igen.

"Hej gumma! Vad stor du har blivit" sa han och log stort.

"Pappa, seriöst! Det har gått 13 år. Trodde du jag skulle ha krymt eller?" sa jag och fnissade lite.

Helt plötsligt är mitt humör på toppen. Det ska bli skönt att få börja om livet på nytt.

"Det är är min fru Marie och hennes dotter Elise" sa pappa och pekade.

"Hej!" sa jag och försökte le så gott det gick.

"Och det här är vår lilla ögonsten Ebba" sa papppa sen och pekade på den lilla flickan som Marie bärde på.

"Kom och hälsa på din nya lillasyster!" sa Marie och gav mig Ebba.

Hon verkade vara runt 2 år.

"Hej" sa jag med bebis röst.

"Hej" härmade hon.

Ebba var jättegullig. Jag hade alltid tyckt om småbarn. Eller iallafall tills dom fyller åtta. Då blir dom riktiga skit ungar istället.

"Du har bra hand med barn, ser jag" sa Marie och skrattade lite.

"Så blir det om man växer upp med nio syskon" sa jag och log.

Jag gillade redan min nya familj. Även om Elise fortfarande inte hade sagt ett ord så skulle jag säkert stå ut med henne.

Vi gick ut till bilen. Pappa och Marie satt där fram, Ebba i en barnstol i baksätet, jag i mitten och Elise satt och stirrade ut genom fönstret.

Men sen tog hon upp någon tidning.

Jag lutade mig över för att se.

"Har du sett hur snygga dom är?" sa Elise drömmande och pekade på en bild.

"Alltså, dom är faktiskt ganska konstiga. Speciellt Louis" sa jag när jag såg vilka bilden i tidning föreställde. "Men varför är dom med i tidningen"

"Läs artikeln" sa Elise.

Jag läste artikeln. Så här stod det typ:

Harry och Rebecca går skilda vägar

Det ryktas att vänskapen mellan Harry Styles och Rebecca Thompsson är förbi. Harry har nekat till att dom är ett par och vi litar på honom. Men är även deras vänskap över nu? Vi har fått "tips" från allmänneheten där några Imorse såg Rebecca kliva på ett flyg till Sverige utan att säga ett ord till Harry.

Allt sägs ha starta när Rebeccas storebror- och Harrys bästa vän - Nick, tog livet av sig.

Ingen vet, och därför söker media nu både Harry och Rebecca på jakten efter sanningen.

Ljög Harry för oss? Ingen vet något om Rebeccas tidigare liv, förutom att hon är adopterad.

Vi skulle tycka det var synd om Harry och Rebeccas tid var över, för vi tycker dom var söta tillsammans.

Jag blev seriöst chockad när jag läste det.

Som om jag skulle vara Harrys flickvän. Fast det där första vet jag inte riktigt. Ärligt talat är det ju faktiskt sant.

"Jag tycker dom var jävligt söta tillsammans" sa Elise och suckade. "Tänk om jag skulle få träffa som någon gång"

"Tack" var det ända som for ut ur min mun.

"Vadå tack?" frågade Elise.

Jag insåg att det var försent att ljuga ihop en historia nu.

"Jag är Rebecca" sa jag och suckade. "Jag stack utan att säga något till Harry för att starta ett nytt liv för andra gången"

"Va?!" sa Elise och såg riktigt förvirad ut.

"Jag är Rebecca. Du vet, tjejen som Harry dejtade fast han aldrig gjorde det" sa jag.

"Vad sa du?" sa hon och typ stirrade på mig.

Jag tog upp min telefon och visade lite av dom bilder som fanns på mig och Harry. Vilket var nästan alla bilder eftersom vi spenderat all vår lediga tid med varandra.

"Jag och Harry var bästa vänner, men aldrig något mer" sa jag och suckade lite. "Men alla tror att vi typ är tillsammmans. Men han var den ända som brydde sig. När Nick inte hade tid fanns han där"

"Så du menar, min typ låstads syster är tjejen som alla i min klass snackar om?" sa Elise.

Jag nickade lite.

"Fan vad coolt! Du vet, dom sitter på lektionerna och surar över att du är så snygg och inte dom" sa hon och skrattade lite.

"Sverige kanske inte är så tokigt ändå" sa jag och log.

Bilen stannade. Jag antog att vi var framme vid mitt nya hem.

Vi klev ut och jag tog Ebba i famnen och pappa tog min resväska.

Vi tog hissen upp till fjärde våningen.

"Här är ditt rum" sa Marie och öppnade en dörr. "Du har ett eget badrum där också"

Jag kikade in i rummet. Det fanns en stor säng som var bäddad med massor av kuddar. En garderob, ett skrivbord, en soffa, en tv och jag hade ett stort fönster med utsikt över min nya hem stad.

"Herregud, vad fint!" sa jag och sjönk ner i soffan.

"Jag hängde in lite nya kläder i garderoben och det ligger lite saker på sängen. Jag antar att du vill göra dig lite hemma stadd först, men om du blir hungrig så finns det mat i köket" sa Marie och gick ut ur rummet.

Håller jag på att bli en bortskämd fjortis nu eller????

Landvetter Airport!!!

Hann med en snabbis till!!!!

Hur ska det gå för Rebecca i Sverige????

Det får ni veta i morgon!

Ha det bäst zötizzar och zov zött!!!

//Kram Hanna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

plötsligt hördes röster utanför dörren. Jag hörde tydligt att det var pappa och Marie, men jag kunde ändå inte höra vad dem sa.Plötsligt hördes ett svagt ylande. Vad var det för läte? ------------------------------------------ Försiktigt, försikt...

Hej på er!!! Okej, jag orkar verkligen inte dra hela det där snacket om skolan, en massa prov och resten, men jag vet att ni fattar.Jag menar, jag är väl inte den enda som går i en helt normal skola vareviga dag i år?? Jag har börjat skriva nästa...

"Det finns mat om du vill ha" berättade Marie försiktigt, som om hon var rädd förr att Elise skulle gå sönder."Mamma, jag vill flytta hem till pappa" svarade Elise, högt och tydligt."Men varför då? Vi har ju det så bra här? Du har ju sagt att du inte...

Ja, här har ni mig, svikaren, som lovade lägga upp ett kapitel igår kväll, men vad gjorde hon istället? Jo, hon drog iväg till Spontanidrotten med sina polare och bara latjade typ....Sen kom hon hem klockan tio och var bara TVUNGEN att ägna sin tid...

"Bella, minns du första gången vi träffades?" frågade Harry och log."Ja, du trodde att jag var Nicks flickvän" sa jag och besvarade hans leende."Visste du att du är den finaste peronen jag någonsin träffat?" frågade Harry.Jag log lite och tittade bor...